Infocenter Print

Bildtryck  och raster

• Grundregel: Ju jämnare pappersyta, desto större möjlighet till detaljrikt och originallikt bildtryck.
• Om du vill ha bästa möjliga detaljåtergivning i bilderna, välj ett bestruket glättat papper.
• Om du vill ha största möjliga kontrast i bildtrycket, välj ett så vitt och ytjämnt papper som möjligt.
• MEN: Vackert och effektfullt bildtryck kan man även åstadkomma på obestruket papper.
• Om du väljer ett obestruket papper:
- Använd lägre rastertäthet (se tabellen i detta avsnitt).
- Välj helst lätta bilder, undvik tunga bilder.
- Välj gärna närbilder, då märks den grövre bildupplösningen mindre.

• Vid tunga färgbilder på obestruket papper kan man använda underfärgsborttagning i repron för att lätta upp bilderna.
• Tala alltid om för dem som gör repron vilken typ av papper du valt, så att rastertäthet med mera kan anpassas till pappersytan.
• Alternativ: Med stokastiskt raster kan du åstadkomma mer detaljrikt bildtryck på obestruket papper.

 

Ytjämnhet och rastertäthet. Valet av papper och kvalitén på bildtrycket hänger intimt samman.
Rent trycktekniskt är grundregeln: Ju jämnare pappersyta, desto större möjlighet till detaljrikt och originallikt bildtryck. Vad gäller ytjämnheten finns i stort sett följande papperskategorier att välja mellan:

Obestruket
Lättbestruket
Mediumbestruket
Högbestruket
Matt
Glättat
Strukturerat
Slätt

bestruket papper

Bestruket papper

obestruket papper

Obestruket papper

 

Vilka papperskvalitéer vi har inom respektive kategori ser du i produktkatalogen.


Rasterpunkterna blir större på ett papper med ojämn yta, exempelvis ett obestruket papper. Det beror på att tryckfärgen flyter ut i ojämnheterna. Det kallas punktförstoring. Effekten blir att trycket blir mörkare och att bilderna kan ge ett något oskarpt intryck. Antalet nyanser minskar och övergångarna mellan olika färgtoner blir mindre tydliga. Använder man för hög rastertäthet kan man i värsta fall få så kallad fullslagning i trycket, det vill säga de mörkare partierna i bilderna sotar igen och blir svarta. Punktförstoring blir alltid större på obestruket papper än på bestruket.

Om man ska följa resonemanget om ytjämnhet och rasterpunkter skulle man kunna tro att bilder alltid helst ska tryckas på högbestruket, glättat papper. Men så enkelt är det förstås inte. Det är inget självändamål att använda så hög rastertäthet som möjligt. Man kan åstadkomma både vackert och effektfullt bildtryck även på obestruket papper, som i sig ger en annan känsla och kanske harmonierar bättre med det man vill kommunicera. Men man måste då tänka på vissa trycktekniska anpassningar och även valet av bilder.

Bra bildtryck på olika papper kan man åstadkomma på flera sätt. Om du vill ha bästa möjliga detaljåtergivning i den tryckta bilden, välj ett så ytjämnt papper som möjligt, till exempel ett bestruket glättat papper. Ju jämnare pappersyta, desto större möjlighet till detaljrikt och originallikt bildtryck. Om du vill välja ett obestruket papper, och utnyttja möjlig-heterna som finns i det sortimentet, ska du använda lägre rastertäthet. Det motverkar effekten av punktförstoringen. Man undviker att trycket blir för mörkt eller sotar igen. Om man ska trycka tunga och färgmättade fyrfärgsbilder på obestruket papper bör man använda underfärgsborttagning, det vill säga minskar den totala färgmängden redan i repron. Glöm inte att tala om för dem som gör bildrepron vilken typ av papper bilderna ska tryckas på.

 

 

Typ av papper

 

Lämplig rastertäthet / linjer per tum
 

  tung bild  

 

Exempel på tung bild som domineras av mörka partier.

 
Tidningspapper 65-85      
Obetstruket 100-120   lätt bild  
Bestruket. matt 120-150   Exempel på lätt bild som domineras av ljusa toner och mellantoner.  
Bestruket, silk 130-170   rasterpunkt  
Bestruket, glättat 150-170   När färgen flyter ut i papperets ojämnheter blir rasterpunkterna större.  
   

 

Även valet av bilder påverkar hur bra bildtrycket blir på obestrukna papper. Använd helst lätta bilder, undvik tunga bilder. Lätta bilder är bilder som domineras av ljusa toner och mellantoner. Typiskt för tunga bilder är att de domineras av mörka partier. Det är svårt att få fram mörka nyanser och mörka bilddetaljer när man trycker på obestruket papper. Genom att använda lätta bilder motverkar man effekterna av punktförstoringen. På obestruket papper kan det också vara idé att välja närbilder framför bilder med många små detaljer. Då märks inte den grövre bildupplösningen på samma sätt.

Alternativ: Med stokastiskt raster ökar valfriheten. Med hjälp av stokastiskt raster (FM-raster) kan man åstadkomma detaljrikt bildtryck både på bestruket och obestruket papper. Stokastiskt raster har en helt annan uppbyggnad, jämfört med konventionellt raster. Rasterpunkterna är alla lika stora, men ligger utspridda med olika täthet beroende på hur ljus eller mörk en viss del av bilden ska vara. Här talar man inte om en viss rastertäthet i reproarbetet (tätheten varierar i en och samma bild), vilket också betyder att man inte behöver göra anpassningar av rastertäthet när man exempelvis använder obestruket papper. Rasterpunkterna är också mindre vilket ger möjlighet till mer detaljrikt bildtryck. Med stokastiskt raster riskerar man heller inte moiréeffekter.

Om du vill ha maximal kontrast i bildtrycket, välj ett så vitt och ytjämnt papper som möjligt. Kontrasten blir störst på bestrukna, vita papper. Olika papper ger olika stora kontraster i trycket. Det ger i sin tur olikheter i bildupplevelse, exempelvis djupet i bilderna. Allt tryck är kontrast. Det är helt enkelt skillnaden mellan absorberat ljus på den tryckta ytan och reflekterat ljus på den otryckta ytan. Ju ljusare ett papper är, desto större blir kontrasterna i trycket. Och ju jämnare pappersytan är desto djupare blir svärtan i trycket.

Om det är viktigt att återge bildernas exakta färgnyanser, välj ett så ytjämnt papper som möjligt. Även färgnyanserna i bilder påverkas direkt av valet mellan papper med olika ytjämnhet. En och samma bild kan ge mycket olika färg-intryck på ett bestruket respektive ett obestruket papper. På obestruket papper får man färgnyansförskjutningar, vilket beror på punktförstoring och att ljuset reflekteras ojämnt på en ojämn pappersyta (det tar vi upp i nästa avsnitt). Men färgnyansförskjutningar är inte detsamma som dåligt bildtryck. Återigen, det går utmärkt att åstadkomma vackert och effektfullt bildtryck även på obestruket papper.