Du kanske inte inser det, men din hjärna har ägnat hela ditt liv åt att katalogisera känslan, vikten och utseendet på allt du någonsin har vidrört. Detta kallas för haptiskt minne och är orsaken till att musklerna vet exakt vilken kraft som behövs för att du ska kunna gripa tag i en flaska med vatten redan när du ser den.
Du kanske inte inser det, men din hjärna har ägnat hela ditt liv åt att katalogisera känslan, vikten och utseendet på allt du någonsin har vidrört. Detta kallas för haptiskt minne och är orsaken till att musklerna vet exakt vilken kraft som behövs för att du ska kunna gripa tag i en flaska med vatten redan när du ser den.
Något som också fascinerar med det haptiska minnet är att all denna kunskap lagras i hjärnan, sammankopplad med andra sinnes- och känsloladdade minnen, vare sig du är medveten om det eller inte.
I sin artikel om erfarenheten av manipulation och bokläsning, nämner Charles Spence, professor i experimentell psykologi vid Oxford University “minnen som kodas med fler sinnen är överlägsna än de som kodas med ett enda”. Enkelt förklarat har vi lättare att behålla information när flera sinnen involveras i en upplevelse.
Han fortsätter med att dela forskning som visar att vi har lättare att komma ihåg innehållet i en bok vi har läst eftersom alla sinnen är involverade i processen, än budskapet i en digital publikation.
Om vi kommer ihåg ett budskap bättre när det är tryckt på papper, och om våra minnen som är skapade av sinnesintryck samverkar, finns det orsak att anta att en behaglig struktur efterlämnar ett behagligt intryck av minnet av det vi läste. Det förefaller avgörande att tänka på strukturen och känslan av pappret vi har valt att trycka på. Som språkvetaren Naomi Baron förklarar, “Doft och synintryck är viktiga sinnen när det handlar om läsning, men beröring kan mycket väl vara det mest avgörande sinnet”.
När det gäller tryckt kommunikation är tanken att papprets struktur påverkar synen på budskapet det förmedlar. Det kan också påverka hur vi uppfattar ett varumärke eller en produkt.
Om vi återvänder till det naturliga, kan ett matt och ojämnt papper skapa föreställningen om en naturlig produkt, vilket i sin tur ger bilden av ett naturligt varumärke (tänk till exempel på vin, mat eller kosmetiketiketter).
Och andra sidan kan en slät och glansig yta frammana känslan av produkter som är tillverkade av människan, och passa bättre för avancerad teknologi.
Men det är på tiden att reflektera över en annan intressant faktor. Det handlar om överensstämmelse kontra icke-överensstämmelse. Tanken är att man inte nödvändigtvis måste hålla fast vid sitt varumärkesspråk. Enligt en studie kan man om ens varumärke uppfattas som innovativt till och med dra nytta av att skicka ut dubbla signaler (detta gäller dock inte företag som uppfattas som traditionella).
The Fat Duck, en av de mest innovativa restaurangerna i Storbritannien i början av 2000-talet var bland de första som använde papper som kändes som skinn för att skapa sina kuvert. När du ser ett papper som ser normalt ut kan ditt haptiska minne redan gissa hur det känns att vidröra; föreställ dig då den förvåning som uppstår när du istället för papper får känslan av skinn.
Samtidigt som valet av överensstämmande struktur kan vara ett sätt att förstärka budskapet, kan icke-överensstämmelse vara nyckeln till att göra ditt budskap minnesvärt.
Forskning på effekten av struktur har bara inletts jämfört med effekten av färg, doftintryck, osv. Men med dessa få element kan vi redan börja experimentera. Tänk på Aviary's Cocktail Book som använde olika typer av papper för att markera skillnaden mellan olika kapitel.
En idé som professor Spence har utvecklat: “I en bok kan du hitta olika typer av papper som markerar de olika avsnitten. Det kan vara olika papper du ser, eller olika papper du känner,” vilket tillför olika nivåer av sensoriska känslor till budskapet och gör det mer minnesvärt.
I och med att neuro- och beteendevetenskaperna gör nya landvinningar på de områden som handlar om olika sinnen, återupptäcker innovativa företag och startupföretag kraften i beröring och struktur, och får nya insikter. Det är tid att experimentera på nya kreativa sätt eftersom morgondagen med all säkerhet kommer att vara en sinnenas värld.
1 Shitsukan — the Multisensory Perception of Quality, Charles Spence
2 Textures that we like to touch: An experimental study of aesthetic preferences for tactile stimuli, Etsi, Gallace, Spence3 Textures that we like to touch: An experimental study of aesthetic preferences for tactile stimuli, Etsi, Gallace, Spence
4 Haptic Sensation and Consumer Behaviour: The Influence of Tactile, Racat, Capelli
5 Shitsukan — the Multisensory Perception of Quality, Charles Spence