Print, Creative Power, Inspirational stories

Kreativitet i kristider: en studie om folkhälsoaffischer

01 apr 2021 —
Skriv ut
AT-MI2-book.jpg

I dessa tider av global hälsokris, ger en återblick på affischer om folkhälsa över tid, en intressant inblick i den roll som konstnärer och andra kreativa personer skulle kunna återspegla idag.

I dessa tider av global hälsokris, ger en återblick på affischer om folkhälsa över tid, en intressant inblick i den roll som konstnärer och andra kreativa personer skulle kunna återspegla idag.

“Det är inte lätt att fastställa vad som kännetecknar en affisch med genomslagskraft” skriver William H Helfand i förordet till Public Health Campaigns: Getting The Message Across, en publikation från WHO (World Health Organization) som kritiskt granskar affischer om folkhälsa, under ett århundrade. Medan framgång för en reklamkampanj kan mätas i termer av ökad försäljning, är det svårare att säkert fastställa effekten av en folkhälsokampanj

Precis som i fallet med reklamkampanjer har folkhälsokampanjer som syfte att förändra betraktarens beteende. Det var framgången med affischer som reklammedium som fick USA och de flesta europeiska länder att anlita konstnärer, och påbörja massproduktion av folkhälsoaffischer mitt under första världskrigets fasor. Eftersom affischer är effektiva och billiga att framställa, har de sedan dess behållit en viktig funktion i folkhälsokampanjer även om de förlorat något av sin prestige under de senaste årtiondena.

En snabb överblick visar att affischer från 2000-talet också har förlorat det konstnärliga värde som de hade under större delen av 1900-talet när berömda konstnärer som Franz Von Stuck, Lucien Lévy-Dhurmer eller Emilio Vilà skapade flera högklassiga affischer, eller när fotografer som Henri-Cartier Bresson arbetade för WHO. 

Hooman Momen, en tidigare ledande WHO-anställd som vi har intervjuat förklarar att en del av problemet är att “[tidiga 1900-tals-]konstnärer gärna ville förknippas med den här typen av högprofilerade kampanjer medan det idag förmodligen är svårare att attrahera människor”. Han förklarar också att organisationernas framtoning har förändrats över tid, och dagens affischer har syftet att leverera mer direkta budskap där bilden utgör ett mindre viktigt argument.

Det kan kännas lockande att beklaga avsaknaden av kreativitet när det gäller moderna folkhälsoaffischer, men hur ska man kunna bedöma nödvändigheten (eller inte) av ett konstnärligt engagemang om det inte finns en möjlighet att utvärdera effektiviteten hos en viss affisch? I ljuset av hur den nya globala coronavirus-epidemin tycks ha fått konstnärer att åter engagera sig i folkhälsofrågor, kan frågan om deras position ses som väsentlig.

Förmågan att citera 

Affischer bygger i hög grad på förmågan att citera. Eftersom affischer kräver omedelbar igenkänning för att framgångsrikt förmedla ett budskap under de få sekunder betraktaren ser dem, måste de visa upp bilder som är så inpräglade i betraktarens hjärna att omedelbar igenkänning och en direkt känsla av samhörighet uppstår.

En snabb blick på “pekaren”, med sitt anklagande finger riktat mot betraktaren räcker för att förmedla ett budskap av pliktkänsla under bråkdelen av en sekund. Bilden offentliggjordes 1914 i Storbritannien som en “Ditt land behöver dig”-affisch. Den följdes snart av den amerikanska versionen 1917 och har använts ända sedan dess. Kraften i budskapet har ökat över tid och under otaliga kampanjer där det har använts med små förändringar, och till och med idag med vårdgivare som pekar på betraktaren för att be hen att stanna hemma.

Kravet på omedelbart igenkännande kräver en viss universalism; för att vara effektiv måste en affischdesigner emellertid ta med i beräkningen de särskilda omständigheterna i ett land eller under en tidsperiod. Denna kluvenhet ligger till grund för de utmaningar affischdesign ställs inför idag.

Colour lithograph after A. Games, UK, 1941, Wellcome collection.jpg

USA 1930s.jpg

UK 1920S.jpg

USA, 1934.jpg

Utmaning med många subkulturer

Det kan ha varit en lättare uppgift att framställa effektiva affischer i en icke-globaliserad värld med en stark och enhetlig mainstreamkultur. I  artikeln, Kevin Rozario, Associate Professor of American Studies at Smith College, argumenterar Kevin Rozario, docent i amerikanska studier vid Smith College, för att den starka masskulturtrenden i den amerikanska medelklassen har influerat formgivningen av de obehagliga Röda korsaffischerna under första världskriget. På samma sätt har affischer från 1940-talet inspirerats av Marvel-serier i sitt sätt att illustrera myggor som det onda i kampen mot malaria. Enligt Davide Rodogno, professor i internationell historia vid Graduate Institute of International and Development Studies i Geneve, utgjorde bilden av en mygga den första framgångsrika illustrationen av ett virus i en hälsokampanj. 

“Paradoxalt nog var det mycket lättare att formge en affisch då eftersom man bara måste förhålla sig till två eller tre referenskulturer (…) man kunde vända sig till människor med en viss estetisk bakgrund som var enkel att ta till sig, och den visuella framställningen hade ett tilltal som nådde fram till den avsedda publiken” förklarar professor Rodogno senare. Idag står kommunikationen inför en ny utmaning: hur förmedlar man ett budskap i en globaliserad värld där mängden subkulturer har ökat?

Den kommunikationskris som WHO och andra organisationer står inför idag utgör en del av problemet. De måste bland annat välja mellan en universell och en anpassad kampanj, och båda alternativen för med sig sin beskärda del av frågeställningar och kritik som skapar problem som kan verka oöverstigliga.

 

Royal Society for the Prevention of Accidents, date unknown UK.jpg

USA, 1930s.jpg

USA, 1940s.jpg

WWII Malaria educational poster @USNatArchives.jpg

Konstnärernas roll idag

Ställd inför den globala covid19-epidemin har mänskligheten svarat med att göra vad den har gjort sedan de förhistoriska grottmålningarnas tid: att skapa en mening med världen genom att måla av den, med en ny omedelbar innebörd. Konstnärer över hela världen har börjat framställa målningar och serier som fått en bred spridning som ett effektivt sätt att hjälpa människor att anpassa sig till nya omständigheter.

Även utan finansiering från hälsoorganisationer har man skapat nya bilder i avsikt att förmedla WHOs rekommendationer. Den informativa grafik som Harry Stevens har tagit fram för Washington Post, och som förklarar hur viruset sprids, har blivit den mest lästa artikel som tidningen någonsin publicerat. På samma sätt har tändsticksanalogin som skapades av konstnärerna Juan Delcan och Valentina Izaguirre blivit ett vanligt sätt att förklara principen med social distans, precis som “platta till kurvan”-grafen som först förekom i en artikel 2007 från CDC (Centre for Disease Control). Alla dessa nya bilder är så välkända att de numera nämns i sin egen rätt, de omtolkas och återanvänds på nya kreativa sätt för att framställa komplexa budskap i en enda bild.

Samtidigt har många initiativ tagits för att stödja affischkonsten. Open source-initiativet “Stay Sane-Stay Safe” auppmanar konstnärer över hela världen att formge affischer som kan tryckas gratis av vem som helst. Idag är mer än 77 länder representerade, en mängd kulturer som framställer samma budskap på så många olika sätt. På samma sätt har FN råd till riktad till konstnärer från hela världen i syfte att hjälpa till med att “omskapa viktiga folkhälsobudskap till verk som kan engagera och informera människor från olika kulturer, språk, samhällen och plattformar” gått ut tidigare denna månad. Denna ökade mängd initiativ som kombinerar global och regional respons kräver fördjupning, och kan mycket väl vara en lösning på de utmaningar som folkhälsokampanjerna står inför.

Eftersom konstnärer har en förmåga att beskriva världen i universella bilder, och frammana komplexa idéer på en enda sida utan att använda ord har de fortfarande en roll att spela idag precis som tidigare när världen kämpade för att utrota polio. Som FNs generalsekreterare António Guterres har sagt, “kreativiteten i svaren måste vara större än den unika karaktären hos denna kris”. Nu är det rätta tillfället att inspireras av det förgångna för att skapa nya lösningar